Sveriges snabbaste häst 2019 är italiensk. Probo O.P. spurtade hem lördagens gulddivisionen på 1.10,9.
– När man lyfter ut honom på upploppet så påminner han om Ringostarr Treb, han bara flyger, sade Wilhelm Paal som inte drog sig för att jämföra sin jätteskräll med den regerande elitloppsvinnaren.
Att vi skulle bjudas på nationellt årsbästa i säsongens första V75-omgång med tillåten barfotakörning var inte oväntat.
Och att det skedde i gulddivisionen över 1 640 meter var i så fall närmast självklart.
Men att det skulle bli Probo O.P. som skar mållinjen först var det få som hade räknat ut.
Från ytterspår bakom startbilen i årsdebuten så hade den tioårige italienaren blott 1,79 procent av V75-spelarnas pengar i ryggen.
Men det brydde han sig inte om.
När Wilhelm Paal lyfte ut till attack vid ingången till upploppet växlades hela fältet, inklusive den snopne ledaren Donatomite.
– Den här hästen överraskar oss alltid. Jag trodde inte att han skulle vinna idag, men vi fick rätt resa där bak i hårt tempo. När jag vek ut honom så var det som en turbo. Han har samma speed som Ringostarr Treb, förklarade Paal som presenterade sig för den svenska travpubliken för drygt 30 år sedan då han skrällvann Sweden Cup med Dizam Speed, som betalade över 80 gånger pengarna i försöket, 1987 och sedan dess tillhört kuskeliten i Centraleuropa.
För fyra år sedan flyttade tysken sina bopålar från Italien till Halmstadtravet och driver förnärvarande en rörelse med tolv hästar, där Probo O.P. är den överlägset mest meriterade.
– Vi vet från Italien att han var otroligt bra som unghäst, som fyraåring tillhörde han eliten. Sedan har han haft hälsoproblem i benen vilket stoppat honom, men han kommer alltid tillbaka. Han har klassen att möta de allra bästa när han känns fin, förklarade Paal som i fjol vann Elitloppet som kusk bakom Ringostarr Treb och fortsatte jämförelsen.
– Probo O.P. har samma speed. I ett helt lopp är han inte lika bra, men över upploppet är det samma känsla.
Tränaren bakom Ringostarr Treb är en annan inflyttad Halmstadstränare med rötter i Italien, som också tog för sig på sin nya hemmaplan.
Men Jerry Riordan använde inte kollega Paal till att köra sitt toppsto Shadow Gar, utan en annan utländsk kusk med minst lika tung meritlista.
Italienske Pietro Gubellini äger det åttaåriga stoet och gjorde ett sällsynt gästspel för att få känna på sin häst. Det blev full pott när ”Pippo” i patenterad stil skavde sig loss från ledarryggen i precis rätt tid för att hinna förbi ledande Unrestricted utan att få bestraffning från domarna för störning mot utvändiga Darling Mearas.
Den senare var omgångens stallskrik i sista starten i Europa, men Stefan Persson fick inte den drömavslutning han laddat för med sin galjonsfigur och sexfaldiga miljonärska.
– Hon var inte bra nog, jag vet inte varför. Jag tycker att hon var 20 meter för dålig. Eller, det var jag som hade förberett henne för dåligt. Nu glömmer vi det här loppet och tänker tillbaka på allt som varit bra, sade Persson om hästen som tog hem Svenskt Trav-Oaks som treåring, blev tvåa i Stochampionatet som fyraåring och Europamästarinna som femåring, men nu alltså lämnar sin kontinent som sexåring för en fortsatt karriär i Nordamerika.
I temat italienskfödda hästar med tränare som varit verksamma där placerar vi även Vlad del Ronco.
Omgångens största favorit fick ingenting gratis då Erik Adielsson tvingades köra fram utvändigt om ledaren, men höll ändå ifrån sig sin landsman Thriller M.P. i en rafflande upploppsduell.
– En ruskig prestation. Det här ser man inte varje vecka på V75, det var något utöver det vanliga, kommenterade gästkörande Adielsson.
Tränaren Edvin Ceka var minst lika nöjd:
– Fantastiskt. Att han vann en gång (på V75) är bra. Men att han kunde vinna igen är ett bevis på att det är en riktigt bra häst
Ett annat exempel på att Europas travelit, Frankrike undantaget, dras till Sverige är Conrad Lugauer.
Den frispråkige tysken firar allt större framgångar och visade nu upp Quite A Quality i bästa skick vilket räckte till seger trots en resa utanpå ledaren.
Att Halmstads tränarkår är en av de främsta i landet bekräftades av att man tog hem de övriga tre avdelningarna och vann kampen mot ”resten av världen” med 5-2.
Johan rattade in pappa Peter Untersteiners Je t’Aime Lucky från ledarryggen varpå Christoffer Eriksson upprepade taktiken bakom Marcus Lindgren-tränade Adiago Trot, till hemmachampionens förtret.
– Man kallas för proffs, så kör man så här. Jag är så besviken på mig själv, muttrade Peter Untersteiner sedan han bjudit på luckan bakom ledande Secret Mission och blivit snuvad på mållinjen.
Den sista pusselbiten som krävdes för att belönas med 310 085 kronor för sju rätt på V75 var Magnus Dahléns Velvet Gio, vilken visade sig starkast i avslutningen för Carl Johan Jepson.
Robin Johansson, Kanal75
Foto: Malin Albinsson/TR Bild
