Markus Myron ringde upp Alice under veckans inspelning av Solvalla Podcast och fick prata med något av en rebell som åkte hem från sjukhuset redan på måndagskvällen.
– Jag mår klart bättre idag (tisdag), men läkarna tyckte att jag skulle stanna kvar ytterligare en natt.
– De ville se att jag kunde ta mig fram med hjälp av kryckor och att jag skulle träffa en sjukgymnast, men jag ville hellre åka hem.
– Då sa dom att dom inte hade några kryckor att låna ut, men det ordnade min kille som kom och hämtade mig på kvällen.
(Hmmm…ett sjukhus som inte har några kryckor. Vad ger ni för den nödlögnen?)
Själva olyckan, vad var det som hände i söndags?
– Min häst galopperade och det kändes att hon var på väg att få lite panik, hon kan vara känslig i vissa lägen, och i och med att jag tappat ena stigbygeln tänkte jag att jag hade två alternativ – antingen att det blir en skentur eller så kan jag hoppa av.
– Jag valde att hoppa av, men hamnade vid hennes ben och fick några smällar av hennes hovar.
– Jag hade fullt fokus på att inte släppa hästen, så jag höll i tyglarna och lyckades få stopp på henne så hon inte kom lös.
I det läget fick Alice ett antal smällar över benet och även en som träffade huvudet. Det senare resulterade i en svullnad, men inget värre. Däremot gjorde det ordentligt ont i benet och knät.
Sen blev det alltså en ambulansfärd till sjukhuset där man kunde trösta Alice med att ingenting var brutet – trots allt.
– Jag märker redan nu ett par dagar efter olyckan att det blivit bättre, så jag tror att det kommer att bli bra…jag vill tillbaka till jobbet!
Sens moral: Underskatta aldrig en häst-tjej.
Står det en hungrig och frusen häst i en hage långt bort så knatar hon garanterat dit med ett varmt täcke och lite käk – med eller utan brutet ben – innan hon tänker på sig själv. Respekt.
Lyssna på Solvalla Podcast och hela samtalet med Alice här
Text: Håkan Ahlqvist
Foto: TR Bild
