Få har på så nära håll upplevt glädje, framgång, sorg och besvikelser under året som årets Nordin-Stipendiat Ellinor Wennebring.
De allra flesta drömmer om att få sela ut en häst i Elitloppet. Ellinor Wennebring fick ropa på hjälp. I år hade hon tre hästar – i finalen!
Missle Hill, Sorbet och Propulsion var ”hennes” Elitloppshästar.
– Det var faktiskt svårt att ta in. Det var en annorlunda upplevelse än vad man kan tänka sig utifrån. Jag fick hjälp av Ninni Gardelin med värmningarna och det var fler i stallet som hjälpte till. Det var ett bra teamwork, säger Ellinor Wennebring.
Elitloppet borde varit den roligaste, bästa stunden under Ellinors år, men efterspelet blev ju inte som någon tänkt sig.
– Det var förstås en enorm upplevelse, men med allt efteråt kändes det lite förstört. Tanken var ju att Propulsion skulle få göra någon start till efter Elitoppet och sedan pensioneras. Han mår lika bra, han är samma häst för mig som tidigare. Min relation till ”Proppen” kommer aldrig förändras; han har gjort mig till den jag är och han är en stor del av mig, säger Ellinor.
Men Ellinor fick nya positiva minnen. I somras rushade treårige Brambling runt Solvalla på en 1.13-tid och tände något av ett Kriteriehopp.
– Jag har haft Brambling hela tiden. Och kan säga att han var sämst i hela kullen! Han kunde inte trava och det var aldrig någon som trodde på honom. Den där starten på Solvalla var så positiv och oväntad, en jättestor grej för mig. Att han sedan fortsatte med att vinna Kriteriet kunde absolut ingen tro ett år tidigare, minns Ellinor.
Missle Hill följde dessutom upp femteplatsen i Elitloppet med att vinna både Jubileumspokalen och STL Open! Ellinors vardag som hästskötare innebär sju passhästar. Eller åtta korrigerar hon snabbt till.
– Jag sköter ju shetlandsponnyn Frej också. Han åker med när Sorbet tävlar och är min passhäst.
Ellinors pappa Lars är amatörtränare från Norrtälje och Ellinor fick travet i blodet. Efter tre år på hästsportens gymnasieskola i Wången bar det av till USA och ett år hos Jonas Czernyson innan hon kom ”hem”, började hos Daniel Redén och där har hon blivit kvar.
– Det fungerar jättebra hos Daniel, jag har ju dock väldigt få andra tränare att jämföra med. Ska jag skicka med något så gäller det för tränarna att se till att hästskötarna har en fungerande vardag. Stressnivån i stallarna måste ned lite så man hinner lägga så mycket tid man vill på hästarna. Att vara hästskötare är ju ett fantastiskt yrke som ger så mycket!
Nordin-Stipendiet är förstås ett erkännande och en fjäder i hatten, med den följer också en check på 5.000 kronor.
– Tanken är att jag ska resa för pengarna, men som läget är just nu så har jag i alla fall tid att planera och fundera var jag vill åka!
Det är inte speciellt många hästskötare som nått Ellinor Wennebrings framgångar. Något som till och med uppmärksammats med en egen sida på wikipedia…
– Va? Det visste jag inte om! Nu blir det till att googla…
Fast vi kan väl avslöja något från wikipedia. Som att hon är född 7 september 1994 och tilldelades Stig H Johanssons Skötarpris 2020. Nu behöver artikeln uppdateras. Ellinor Wennebring är ju synnerligen välförtjänt Nordin-Stipendiat 2020!
